I mitt/vårt fikarum på jobbet så gnälls de en hel del.
Om jobbet.
Om sjukdomar.
Om vilda djur som kommer in i trädgården.
Om kaffet som tydligen smakar rävgift.
Om personalen.
Om maten.
You name it, dom har säkert tagit upp de redan i sin klagosång.
Hur låter de hos er?
Är de bara jag som en känslig mot alla negativa toner och gnäll?
Imorrn vill jag vakna utan mensvärken från helvetet, som jag haft i två dagar nu, och studsandes upp ur sängen av lycka att få åka till jobbet.
Ja men då säger vi väl så då!
God natt!
Nya jackan. Blå och gul, varm och skön! Fick betala lite extra mot min "gamla" jacka, men nu har jag en riktig jacka som håller några år framöver.
Vad har ni gjort idag?
De va INTE jag som gav första pussen! Yes! ;)
Nu åker strax jag och P iväg hela allena. Vi ska ut och äta i stora staden bredvid, Västerås. Har man tur kanske man får sig en "puss på maten" ist när man inte dricker kaffe ;)
Kram
Jag har hamnat i ett dilemma. Det är så att jag har en kollega som kan gnälla på eleverna inför eleven. Klagar alltid på maten inför eleven. Tilltalar elever på ett opassande och i mina öron ett väldigt otrevligt sätt. T.ex "om du inte är tyst så stoppar jag en strumpa i munnen på dig". Och nu vet jag inte hur jag ska göra. Gå vidare med det? För MIG känns de väldigt obekvämt att höra och jag har flera ggr sagt att "sådär låter man inte och va otrevlig du låter".
Mitt exempel här på vad min kollega kan säga är ocksa bara ETT av exemplen på vad personen kan slänga ur sig...
Och självklart, är chefen eller nån förälder i närheten så låter personen så himla gullig och fnissar!
Vad hade ni gjort?
Igår iddes jag inte gå ut och sätta i värmaren. Nu i morse ångra jag det!
Gissa vad min mugg innehåller. Tips: de är inte Cola light (enda drickan jag dricker).
Sitter nu i bilen med M och A (p's klasskompisar) på väg mot Burserud i Småland.
Trevlig fredag mina vänner!
O jaa! Jag är så förvirrad hela tiden. P har nog börjat ledsna tror jag.
- letar konstant efter min mobil hemma. Förlägger den.
- glömmer nycklar.
- råkar kasta min glasögon i soporna och hittar dom på morgonen när jag letat igenom hela lägenheten redan.
- tv-dosan ligger sällan vid tv:n, utan kanske i badrummet, köket eller på tvättmaskinen.
- åker iväg för att göra ett ärende, glömmer efter vägen bort vad jag skulle göra.
- ringer nån, under tiden signalerna går har jag hunnit glömma vem jag ringt lagom till personen svarar. Får du fundera och försöka lyssna snabbt för att höra vem de är, utan att erkänna att jag glömt vem jag ringt. Etc etc etc etc....
Förstår ni om P börjar bli less? Han får ju självklart alltid hjälpa mig att leta efter allt också. Stackarn!
Jag försov mig i morse. Och till råga på allt så hade jag öppning också. Fan!
Igår vår dagen det hände. Första gången i mitt liv som dom vinkade in mig. Det sved! Men det är bara att betala och se glad ut.
Med min egengjorda donut i håret.
Trevlig kväll mina vänner!
Jag behöver klippa min lugg igen. Har den uppsatt idag eftersom jag tycker den börjar bli för lång ...
Annars är de lungt i stugan här. Syster är kvar, vilket är mycket trevligt. Helg i dagarna tre, kalas med middag hos en vän imorrn och sen kanske en tur till Västerås för att syster ska få se nå annat än lilla Skinnsberg under sin vistelse här.
Hur ser er helg ut?
Ps. Rubriken är för att P brukar kalla mig för just "sad eyes" för jag kan ha så ledsna ögon, och på bilden såg jag gode nere ut, fast är bara trött. Lite hundögon är väl gulligt va ;)
Kram
Bakade igår. Thekakor, kladdkaka och surdegslimpa. Limporna åkte direkt i soporna för när jag skulle skära dom så va dom helt degiga i mitten och gick inte att rädda. Så ikväll tar jag nya tag och bakar nya limpor. Bättre lycka ikväll hoppas jag!
